Min magiska matmånad

För några veckor sedan var jag med i en tävling i Västermalmsgallerian. En kvinna hoppade på mig och frågade om jag ville vinna mat i en månad. Det ville jag såklart. Min kost består annars lite väl mycket av gröt. Vilket jag förvisso tycker är både gott och sjukt smidigt – men kanske inte alltid roligaste att sleva i sig tre gånger om dagen. Så jag tänkte att det ju inte skadar att vara med i tävlingen. Tog ett foto på en monter med själva matklockan i, skrev en motivering och lade upp på Instagram.

 

Fotot jag publicerade
 

Hade absolut inte glömt bort det hela, så när jag på en föreläsning dagen efter tävlingen var avslutad hade tre missade samtal började tankarna gå. Kanske, kanske var det angående tävlingen? Skickade snabbt iväg ett sms för att kolla in vem som försökt nå mig och sekunden senare fick jag till svar att det faktiskt var jag som vunnit det hela. Förstod dock inte det hela fören jag dagen efter skulle ta emot priset i Västermalmsgallerian. Knatade in i träningskläder, lite halvsjuk, med världens cykelfrisyr och möttes av ett helt gäng av människor. Blommor, kameror och kramar. Då började polletten trilla ner.

Två dagar senare började mitt pris att rulla in. Fyra gånger om dagen (!!) kan jag hämta ut frukost, lunch, fika och middag i gallerian. Fyra gånger alltså. Klockan plingar till och upp kommer en text med vad och vart jag ska hämta maten. Allt från Panini och Sushi Yama till Pressbyrån och Gateau. Trots att jag inte har möjlighet att hämta ut samtliga mål så är det galet lyxigt att sticka förbi och plocka upp mat. Inte minst hos tjejerna på Panini som är så extremt gulliga eller på Sushi Yama med världens godaste vegetariska bibimbap.

 

Finaste buketten!
  
En solklar favorit är än så länge
  
Den magiska klockan – som sedan kommer vara en vanlig smart watch, så kul!!
  
Frukost från bästa Panini-tjejerna

Detta är utan tvekan det mest absurda jag har vunnit. Tyckte att 2,5 kg Daim som elvaåring var galet mäktigt men nu toppar matklockan minsann. När jag kliver in i gallerian är det varje gång någon ur personalen som grattar, vill se på klockan och frågar hur det känns. Det jag kan säga är helt enkelt att jag trivs galet bra med klockan och önskar att dess funktioner om att kvittera ut mat aldrig skulle ta slut. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s