När träningen och kosten inte är en naturlig grundsten utan en extremt stor bult

Jag fullkomligt älskar att människor vill ha starka och funktionella kroppar. Kroppar som ska hålla ett helt liv och kroppar som tar oss framåt dag för dag. Att orka bära de där kassarna från Ica, att kunna springa hem från skolan eller jobbet, att ha en stabil hållning och stolthet i kroppen. Min kropp vill jag ska kunna lyfta tungt, vara snabb och smidig. Det är stora krav men det är en fantastiskt känsla enligt mig. Här går dock lite spår isär.

För ibland blir jag knäpp. När det blir denna hets. Träningsbilder. Nyttiga tallriksbilder. Uttrycken ”no pain no gain”, ”svett är fett som gråter”, ”bit ihop över och underkäken”, ”boooom”. Vi jämför. Vi vrider. Vi vänder. Vi skapar ångest.

Ibland verkar det som att ytterligheterna är vad som räknas. Helst ska träningsbilderna vara tagna och upplagda klockan fem på morgonen. Gärna från två pass per dag. Helst en måltid där man visar hur nyttig och med på trenderna man är. Chiafrön, en grön juice, celcius, detox (för att strypa den diskussionen – en kan inte rensa kroppen med juice…). Loppen ska inte längre vara fem kilometer. Antingen ska du springa ett ultramaraton eller ska du springa genom eld och lera. Träningen kan inte vara 45 minuter och tre gånger i veckan. Du ska köra skiten ur dig jämt. Bita ihop. Ler du är det troligen för enkelt. Maten ska inte vara god. Den ska se god och fin ut. Den ska få folk att häpna och att tycka att du är sååå duktig.

Och ja. Jag överdriver lite. För jag älskar också träning, roliga och tokiga lopp, att köra skiten ur mig, att äta mat som är färgglad och fin. Kan säkert också uppfattas som extrem i vissa ögon.

Och ja. Jag kan själv känna exakt den känslan. Att det inte räcker att köra ett lugnare pass om jag inte har en bra anledning till det. Att det inte var rimligt att äta ett halvt kilo lösgodis, popcorn OCH glass en kväll. Men tycker inte ni också att det är förjävligt att mat och träning, två grundstenar i livet, har blivit en konstant tävling. Mot andra. Mot dig själv. 

Så mina tips till dig som känner stress och press över mat och träning.

  • Rensa i instagramflödet – att ständigt matas av magbilder, små måltider och resultat får i alla fall inte mig att bli inspirerad på ett bra sätt. Absolut så inspireras vi på olika sätt men ibland tycker jag att vissa ”fitspokonton” borde vara någon annanstans än kopplat till hälsa och träning. Var ärlig mot dig själv och solla bort det du i långa loppet vet är negativt för dig.
  • Använd din kropp – oavsett om det är att gå till affären, hugga ved, träna på gymmet eller springa i skogen. Använd den som ditt redskap. Den vill vara aktiv och vill vara alert. Kroppen är fantastisk och jag älskar själv att verkligen låta den tröttas ut och byggas upp. Ha roligt med kroppen men kom ihåg att lyssna på den. Vila – träna – ät. Simple as that.
  • Sluta jämföra dig – alla är olika. Genetiskt olika och har olika miljö som bakgrund. Det är okej. Vet egentligen inte varför normen är där den är och att någon som är utanför normen lätt ses snett på (vet ni förresten att själva diskrimineringen mot exempelvis överviktiga är en extrem hälsofara? LÅT OSS SKAPA ETT SAMHÄLLE DÄR LITE KILON INTE ÄR HELA VÄRLDEN!!) Se mitt tidigare inlägg om hur vi påverkar andra om hur vi pratar om oss själva.
  • Lär dig uppskatta dig själv – kroppen är magisk, du som person är magisk. Så kanske börja visa det för sig själv? Det finns en rad olika knep för hur en kan uppskatta sig själv mer. All ifrån att säga tre bra saker om dig själv varje dag eller läsa en självhjälpsbok till att meditera eller gå till en psykolog.
  • Öva på att inte träna. Våga vila. Dels för att det är viktigt för kroppen och dels för att det är viktigt för huvudet. Tar du alltid till träningen så tänk till och tänk om. Strunta i löpsedlar, facebookstatusar och träningssnack – lyssna på dig och din kropp. Träning i all ära men även bra saker kan gå till överdrift.
  • Våga be om hjälp – känner du att det spårar. Att träning och mat får för mycket fokus? Att du har ångest kring det ena eller andra? Ta hjälp! På riktigt. Det är inte värt att ha en osund syn. Det tar energi. Energi som är så mycket roligare att lägga på att skratta med vänner, resa, dansa eller ta en kurs och bli grym på banjo. Vad vet jag.
img_3896
Ta hand om dig på vägen.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s