Helgsemestra på hemmaplan

Har fått extremt mycket semesterfeeling i helgen. Det har varit solsken hela helgen igenom och känslan av sommar har liksom slagit en varje dag. Väldigt tacksamt med en helg med magiskt väder när en jobbar i veckorna. Också väldigt tacksamt att sluta tidigt på en fredag och börja sent på en måndag – det blev en långhelg som hette duga. Trots att jag gillar att gå till jobbet så är det grymt att få vara ute i solen, hänga med familj och vänner och bara vara. På så sätt var denna helg mitt i prick.

Slutade tidigt i fredags, cyklade hem de 12 kilometerna i solsken med Tom och Petters podd i öronen. Väl hemma satt jag på balkongen i några minuter, laddade lite och sen stack syster och jag och körde ett helt galet jobbigt benpass på gymmet. Åt en god lunch och gick ner till Östermalm för att hälsa på Sandy på Pepstop. Drack en riktigt god matchalatte, drog vidare för några ärenden och gick hem. Planen var sedan att gå på bio men med strålande väder valde vi picknick istället. Sagt och gjort packade vi ihop oss och satte oss i Vasaparken, Sandra och Hannah slöt sedan upp och vi satt kvar tills det blev kyligt.

Efter en vecka med väldigt lite sömn sov jag som en stock natten till lördagen och efter frukost gick syster och jag Brunnsviken runt. En så fin runda tycker jag! Är ungefär 15 kilometer från mig och nästan hela vägen gick jag och nämnde hur vackert det var. För det är verkligen vackert! Stannade för fika på en brygga, solen gassade och svetten rann. Efter det intog jag viloläge på balkongen, åt nötter, drack pepsi och lyssnade på en podd. Sandra kom sedan förbi på iskaffe och sen mötte vi upp Stina. Hängde sedan eftermiddagen och kvällen med Stina, så härligt att ta ikapp lite tid ihop!

I söndags var det åter dags för en utflykt i rörelsens tecken (som det ganska ofta blir i min familj). Mamma, syster och jag cyklade till Rosenhill ute på Ekerö. Mina ben var så möra efter en veckas cykelpendlande, benpass och promenerande men det gick fint. På Rosenhill åt vi lunch, gungade hängmatta och strosade runt innan vi cyklade hem. Lite extra motigt i benen men hem kom vi. Mellanlandade hos mamma för fika, prat och skratt och sen cyklade syster och jag hem för filmkväll.

En sådär fin helg med lugn och harmoni i kroppen men även träning och aktivitet. Sovmorgon, lugna frukostar och picknick. Familj och vänner. En helg där jag både hunnit med saker och träffa folk men också landa lite. Väldigt behövligt.

 

Annonser

En weekend i Köpenhamn

Älskar att maxa helgerna (och veckodagarna) och hitta på saker även om en jobbar i veckorna. Lite på samma sätt som när en pluggar och kan bryta av plugget med en weekend, något roligt som händer eller liknande över en helg. För att inte bara gå i samma cirklar runt och runt och för att inte längta till semester/sommar/ledighet hela tiden. Blir lite ledsen över att det verkar vara så många som ständigt längtar och väntar. Så otroligt klyschigt men livet är ju alla dagar – såväl lördagar och söndagar men även måndagar och onsdagar.

Helgen som rullade förbi spenderade jag i Köpenhamn tillsammans med Åsa. Vi firade tioårs jubileum med våra så kallade ÅF-brev. I slutet av nian, efter ungefär ett till två år som vänner så bestämde vi att vi varje år skulle skicka ett brev till varandra. Det var det minsta vi skulle göra för att hålla kontakten. Sen att vi nu hörs flera gånger i veckan är såklart ett enormt plus men där och då var ett årligt brev dealen. Nu är det ett brev där vi sammanfattar året som gått men vi insåg i helgen när vi läste brev från 2008, första året, att så inte riktigt var fallet då.

Oavsett hur breven ser ut så tycker jag att det är häftigt att traditionen håller och att relationen faktiska kan vara så bra. Trots att vi bor i olika städer och egentligen bara hade en vardag ihop under ett år. En helg i Köpenhamn blev därför ett skönt sätt att umgås och bara vara. Liksom vardags-vara ihop. Vi har ätit massa god mat, strosat i stan, dinglat med benen vid vattnet, druckit kaffe i botaniska trädgården, shoppat, skrattat och pratat, pratat och pratat. En sån fin och skön helg!

PS: Har du kanske någon som du vill ta kontakt med? Någon som du saknar? Någon som du innan stod nära men nu inte träffar så ofta? Slå en pling, skicka ett sms eller knacka på. DS

En sjuklig period kan ha ett slut


Hur hittar en boende som student?

Frågan har börjat droppa in både på bloggen, facebook och i min mailkorg. Ni är många som precis fått reda på vilken utbildning ni kom in på (GRATTIS TILL ER!!) och därmed många som tvingats börja tänka i nästa steg. Kanske en flytt, hitta boende och att starta upp något nytt.

Som ni säkert redan vet så är det svårt, det ska jag ärligt säga, men det är absolut inte omöjligt. Kan hända att första boendet blir kortvarigt och dyrt men med tålamod, tid, kontakter och flyt kan det ordna sig efter hand. Själv hade jag otroligt mycket tur och behövde själv inte leta bostad. Många i min närhet har dock fått flytta runt, leta och betala ganska kraftiga priser. Så trots att jag själv inte har erfarenhet av sökandet av lägenhet så är här mina bästa tips för dig som söker boende i Stockholm.

  • Kontakter. Går inte poängtera för mycket. Kontakter med någon som hyr ut, med någon som känner folk i Stockholm, med någon som själv bor i Stockholm. På de mest konstiga kontaktsätten kan en absolut få tag på ett boende. Så se dig omkring om du på något sätt har kontakter som kan vara användbara och hjälpa till på traven.
  • Tala om för världen att du letar boende. För att kontakter ska kunna fungera så måste omgivningen veta att du söker. Även nya kontakter kan vara nycklar – skriv ut på Facebook att du söker boende, be folk dela inlägget och nämn för många att du letar. Rätt vad det är kommer det upp någon som hyr ut och finns vetskapen om att just du söker så kanske du kommer på tal.
  • Köer. Ställ dig i köer till olika boenden. Dock tar detta tid, vanligen ganska lång tid, då det är många som köar och vill ha boenden. Men med googles hjälp kan du hitta flera olika bostadsköer och ställ dig i så många som möjligt.
  • Blocket och andra sidor för att hyra. Detta kan i flera fall säkert vara ett bra alternativ. Dock är min känsla av det att många tar hutlösa priser. Det kan såklart ändå vara värt att kolla in för att se hur det ser ut. Ha i bakhuvudet att denna årstid, innan höstterminen, höjer gissningsvis folk hyror för att många är desperata för ett boende.
  • Titta en bit ifrån Stockholm. Kanske ett givet tips som en redan inser – men det kan vara värt att kolla en bra bit ifrån universitetet en ska plugga på. Jag skulle vilja ge tipset att kolla resvägen från de olika ställena. Kanske låter lite överdrivet men något som är längre bort kan ibland ha bättre och enklare förbindelser än något som är nära. Så var inte rädd för att backa några extra kilometer bortåt.
  • Gå ihop med en kompis. Har du kanske en kompis som ska bo i samma stad? Eller någon som redan bor i staden du ska flytta till? Ta hjälp av varandra! Leta något ihop, hjälp till med en soffplats eller vad det kan vara. Det är klurigt med bostad men ska inte vara något som ger ångest och magknip.
  • Lycka till! Det är nog faktiskt ett tips jag vill skicka med – för det handlar en hel del om tur. Så stort, stort lycka till! Har du frågor eller vill komma i kontakt med mig så maila, kommentera här eller leta upp Felicia Stålhand på Facebook. ❤

Att ha ett sammanhang

Flera gånger i livet har jag känt att allt inte hinns med. Det kan handla om allt ifrån att städa till att träna – men allt som oftast handlar det för mig om att jag känner att jag inte hinner vårda alla relationer. Olika scheman och olika liv kan göra att det ibland dröjer månader mellan att jag träffar personer som ändå står mig nära. I min värld är det jobbigt. Det är något som stressar mig och det är något jag måste jobba med. Att acceptera och tycka att det är okej. Dock får jag ofta en känsla av att inte räcka till. Speciellt om en får orden ”du har ju aldrig tid längre” i ansiktet. Det svider till hur mycket sanning det än är i orden. För ja vill vara den som alltid finns där – och just det jobbar jag med. Att det är okej att inte vända sig själv ut och in för att få in så många möten och träffar som möjligt. Att det är okej att ha fullt upp med skola och jobb. Att det är okej att ha en hemmakväll helt själv trots att det hade passat att passa på att träffa någon. Att det är okej att ibland får en träff landa tre veckor bort när annat har lugnat sig. För jag har en tendens av att boka upp saker och ha saker på gång.

Relationer kan vara svåra att matcha. Därför älskar jag sammanhang som jag har tillsammans med vänner. Som i skolan. Fullkomligt älskar att det blir en gemensam punkt där vi samlas och kan umgås omkring. Självklart är det extremt kul att ses utanför skolan också – men att kunna mötas varje dag är så mycket lyx för mig som älskar att träffa nära och kära. Det märks därmed en stor skillnad nu när det är sommarlov från skolan. Nu tar allas olika liv vid. En jobbar natt, en dag, någon annan mycket helg och någon – som jag – jobbar oregelbundet med både tidiga morgonar, sen kvällar och ibland båda två. Jag älskar min vardag, med jobb, klasser, träning, att bo med syster – men ogillar att känna att jag inte hinner med allt jag vill. Vardagen tar upp mycket tid – sova, jobba, äta och träna. Allt som jag vill ligger och lurar och det skaver att jag inte kan göra allt på en och samma gång. Att ha en helg på Sandras eller Gretas landställe. Att ta en spontanhelg till Småland. Att hänga i Göteborg. Att ha en ledig Stockholmshelg. Att testa alla café och matställen. Att träna med olika kompisar. Att äta glass med olika kompisar. Att dricka vin på balkongen med olika kompisar. Men så påminner jag mig om något viktigt. Vi sitter i samma båt. Det är inte bara mitt schema som inte passar in. Det är ett samspel av olika scheman, olika viljor och att sommarens helger och lediga kvällar tar slut och fylls upp snabbare än en popcornpåse äts upp.

img_2612
Älskar att jag nu har ett sammanhang med syster ❤

Antagning

Mindre än en vecka kvar tills ni får ett första besked om antagningen till hösten. Är säkert nervöst och pirrigt för vissa. Oavsett om en mer eller mindre vet att en kommer in så kan det vara nervöst innan en har fått det på papper. Är en osäker och tveksam till om en kommer in är det såklart ännu mer nervöst.

Om jag ska vara ärlig minns jag inte så väl om jag var nervös innan antagningen, inte heller efter antagningen och inför att börja. Det kändes bra i kroppen. Kvällen innan första dagen kom dock nervositeten ikapp mig och jag började fundera på vilka jag skulle gå med i klassen, hur universitetet skulle vara, om jag skulle hitta någon att hänga med och om jag skulle klara av utbildningen i sig.

Såhär efter ett år – med ett års studier i bagaget, med första dagen på universitetet i bagaget och med nio tentor i bagaget så kan jag bara säga att det har varit så bra. Tufft bitvis men absolut ett så bra val. Älskar att komma till skolan, att hänga med fantastiskt fina människor som jag hoppas ha med mig hela livet, att lära mig spännande saker och att växa som människa. Bra saker.

Funderar du på något? Undrar du över insparken? Behöver du lösa boende? Undrar du hur CSN räcker? Kan du fundera ihjäl dig på om du kommer gå som en vilsen första dagen? Skriv och bolla med mig. Jag är inget facit och kan inte hjälpa till med allt, men ibland är det skönt att lätta huvudet från alla tankar.

Att ta nya tag

Nu är som sagt foten ur balans igen. En stukning på stukningen och en redan svullen fot som blev ännu mer svullen. I lördags var jag mest ledsen över att inte kunna dansa som vi taggat för hela kvällen men på väg hem från Örebro i söndags kom paniken och känslan av att ta allt från början igen. Det fick tårarna att rinna. Var arg för att min rehab under två månader inte kunde förhindra att skada foten igen och var ledsen både av smärta, besvikelse och identitetskrisen i att inte vara lika rörlig som vanligt. Var trött  Sa till mig själv att jag fick vara ledsen den dagen – men sen var det nya tag som gällde. Inte alltid så lätt att bestämma men just nu kändes det skönt. Gav utrymme till att vara ledsen men sen utrymme för att tagg till och komma igång igen.

Nu har fem dagar passerat och jag kan konstatera att foten är så mycket bättre än sist jag skadade mig. Efter fem dagar kan jag nu gå nästintill obehindrat och med relativt hög fart. Det tog veckor sist. Känner okej kontroll över foten men ska absolut vara försiktig, rehaba ordentligt och ha skydd när det är dans och drinkar på ingång.. 😉

img_2594
Back on track med ”håll i dig för livet vadpressar”. Lugnt och försiktigt med mycket hjälp och stöd av armarna.