Det blir inte alltid…

…som en tänkt sig. Ibland blir det bättre och ibland blir det sämre. I fredags var det definitivt en kväll som blev snäppet sämre än tanken. En kväll som skulle bestå av glass, grädde och frukt blev till en kväll och natt på akuten. 

Skulle bara stänga skrotet och barfota hoppade jag och landade på en kant.  Klev sjukt snett och för en millisekund trodde jag att det var lugnt men pang så kom smärtan, svimning och huperventilering. Tack och lov hade jag med mobilen och kunde ringa mamma och även prata med ambulanspersonalen. Tog dock snabbaste lösningen så mamma kom och hämtade upp mig med taxi. 

Åkte till SöS och där spenderades en hel del timmar. Men vilken personal! Vilken sjukvård! Wow! Efter röntgen, morfin, läkare, specialister och en ostmacka så fick jag åka med beskedet rejäl stukning och sprickor i ledbandet. Något som kroppen läker av sig själv (hur grym är kroppen?!).

Nu är jag galet trött. Inte sovit så mycket och har en del ont. Ligger i soffan och har inte riktigt energi till att göra något alls. Men så får det vara. Ska ta mig ut och hoppa lite (kryckor var inte lika kul som Felicia 9 år trodde…) men ska vila lite till först. 

Kroppen – tack för du läker! Så grymt jobb! Ska ta det lugnt och lyssna in. 

Fotens läge idag, blå men går nog åt rätt håll 🙌🏼

En brukar säga att våren går fort…

…och denna vår är inget undantag. Kära någon! Det är snart maj. MAJ!? Det är dock flera anledningar än att tiden har gått fort som gör att det känns konstigt att maj ligger runt hörnet. Vädret. Ja. Snön öster ner i morse när jag vakande och det kändes mer som en decembermorgon.

På tal om i morse så vaknade jag ute i Sofies magiska lilla stuga. Åkte ut igår för plugg och lugn i kroppen. Mitt knä har börjat göra ordentligt ont så det kändes extra skönt att komma ut till en ny miljö och med sällskap. Ett litet to-do och rehab dygn helt enkelt. Och vilket dygn det var! Fick bra plugg gjort då vi gått igenom de senaste fem föreläsningarna och diskuterat kring det som tagits upp. Det är väldigt roligt när det en läser är så intressant – men ibland är det svårt för en vill veta mer om allt. Vissa saker får dock behållas ytliga nu så får det byggas på efter hand. I alla fall är det så kul att vrida och vända och tänka till. Vi har också skrivit på en inlämning. Kändes så fint att sitta i stugan och läsa artiklar och klicka på tangenterna. Vi har dock inte bara pluggat. Nej vi har också ätit magiskt god mat, alltså vilken tjej Sofie är! Inte nog med det så vakande jag dessutom till nybakat bröd i morse OCH fick sällskap till ett crossfitpass idag. Hur bra?!

Nu har jag precis kommit hem från jobb med en klass och en PT-kund. Traskade hem i snöblasket och det var så skönt att komma in i värmen. Vilken lyx att ha ett hem att gå till minsann. Nu ska jag runda av dagen med att läsa igenom mitt arbete om spegelneuron och sen sova så gott.

Såhär fint väder var det för några veckor sen. Men såhär stark var Sofie såväl då som nu.

 

En magisk påsk

Vilka dagar som har susat förbi! Har hunnit med extremt mycket men det har också gått extremt fort. I onsdags efter skolan satte Sofie och jag oss på Panini för lite plugg och kaffe. Tyckte det kändes skönt att beta av lite från skolan innan påsken skulle få ta över. Någon timme senare kom syster dit då hon precis landat från London. Så mysigt att ha henne hemma igen! Pluggade vidare lite till men sedan byttes plugget mot en mysig kväll med mamma, syster, tacos, äppelpaj och massa prat. Såklart avslutade syster och jag kvällen med popcorn och soffhäng.

Tidigt på torsdagen tog vi tåget till Småland och möttes i Nässjö av pappa. Våffelfika och skratt hos bästa mormor och morfar, ett antal roliga träningspass (och ett spypass i backe! Hallå konditionen!), massor med god mat och fika, middag, spel och kasta ägg tävling hos grannarna, kärt besök hos Emma och hennes familj (samt en liten, liten hundvalp!!) tillsammans med kompisar från grundskolan, en liten gnutta plugg och såklart en hel del Yatzy och kortspelande med pappa och syster. Helt magiska dagar helt enkelt!

I lördags kväll kom vi tillbaka till Stockholm och har i princip sedan dess bott hos mamma. Har tränat, spelat, fikat, fikat, fikat och skrattat. Nu är syster och jag tillbaka i min lägenhet och ska äta grötmiddag och kolla på femte avsnittet av Kärlek vid första ögonkastet.

Avbrott i tentaplugget – träning och fysioterapeutbesök

Tentapluggandet går på högvarv just nu. Igår satt Greta och jag från förmiddag till kväll och körde på. Idag blir det också plugg, plugg, plugg. Imorgon tentar vi av kognitiva processer och det är just nu lite luddigt men ändå helt okej. Det snurrar runt av hjärndelar, skador, dopamin, minnen och medvetenhet. Inom mig vet jag att jag lagt ner mycket tid och energi på det så jag får hoppas att det håller hela vägen helt enkelt. Som avbrott i dagens tentaplugg blev det dels ett träningspass och dels ett besök hos en fysioterapeut.

Senaste året har jag till och från haft problem med ena knät. Tillslut har jag fått ont efter varje löpsteg och därför bokade jag in mig hos fysioterapeuten Henrik för att få hjälp. Igår tänkte jag därför springa en runda för att ha ont idag. MEN för första gången på hur lång tid som helst fick jag inte ont. Efter sex kilometer (och klockan 21.00 på kvällen..) orkade jag inte springa mer utan fick ge upp hoppet om smärtan. I morse gav jag smärtan en ny chans, tog på mig skor jag visste jag brukade få ont av och sprang tre snabba kilometer och lite intervaller. Tror ni jag fick ont? Nej. Inte alls.

Okej. På ett sätt såklart jätteskönt men lite störigt att inte ha ont inför mötet. Bestämde ändå att jag ska träffa en löpexpert som ska kolla på mitt löpsteg och jobba med prehab för att förebygga skador framöver. Känns väldigt bra då jag tror att smärtan kommer tillbaka vid längre sträckor. Lika bra att ta tag i problemet nu innan det kan bli värre. Kommer smärtan tillbaka kommer vi parallellt behandla med stötvågsbehandlingar. Gjorde en idag och tydligen kan jag själv ha råkat ge mig en ”stötvågsbehandling” när jag råkade dunka i en kettelbell gång på gång i det svullna knät förra veckan när jag tränade. Enligt Henrik kan det ha påverkat kroppen att få igång en läkningsprocess just i det smärtsamma området. Sjukt häftigt om det är så! (Dock inget jag uppmanar någon till – en riktigt behandling är nog bättre ;))

Nästa vecka fortsätter jag mission knäfix och tills dess är det bara att hålla tummarna att det känns okej. Vill så gärna att hela kroppen ska kännas fit for fight och inte stoppas av skador.

 

Det finns så många som rockar min värld

Fina, fina människor. De finns överallt. Har den stora äran att ha så många fina människor i min omgivning. Från olika sammanhang och på olika platser. Vissa har hängt med sedan jag var liten, andra vägar har mötts senare. Vissa bor i Stockholm, andra i andra svenska städer eller utomlands. Och vet ni? Vissa. Vissa träffar jag i skolan varje dag. Det är en ynnest.

img_0482
Här är bara tre av oss alla – men denna bilden tokälskar jag! (OBSOBS att Greta och Sofie sitter i jägarvila och ändå ser så lyckliga ut)

Hur ser dina dagar ut?

Frågan kommer till mig titt som tätt. Hur är vardagen på universitetet Felicia? En kan ju därför tycka att jag kan ha ett glasklart svar – så är det dock inte. Universitetet är inte som att jobba 08-17 och ha lunch mellan 12-13. Nog för att vi ofta har lunch vid 12 men där tar i princip likheterna slut.

Dagarna ser extremt olika ut. Från en kurs till en annan varierar det mycket och från en dag till en annan varierar det mycket. I perioder är det mycket obligatoriskt som en måste vara på så som seminarium, studiebesök eller vissa föreläsningar och ibland är det ”frivilliga” föreläsningar.  Det är därför svårt att säga hur en typisk dag är. Dels för  att schemat ser olika ut och dels för att alla lägger upp sin utbildning på det sätt som passar bäst. Det är allt som oftast en extrem flexibilitet i att plugga. På gott och ont såklart. Vissa passar det – andra inte. Vissa har lätt att disciplinera sig – andra inte. Vissa har lätt att kunna koppla bort allt plugg som (allt som oftast) alltid pockar på – andra inte. En får lära sig ett sätt som funkar utifrån de ramarna en har.

För mig passar det bäst att vara på så mycket föreläsningar som möjligt. Såväl obligatoriska som inte. Det ger mig mycket att få input från olika håll och kanter och jag koncentrerar mig oftast bättre i skolans miljö. Dock tycker jag bäst om dagar då vi har halvdag med föreläsning och resten med egen studietid. Föreläsningar både på morgon/förmiddag och eftermiddagen tycker jag personligen blir mastigt i längden.

Därför är jag tacksam för kursen vi läser nu. Nog för att det är mycket litteratur att plöja igenom och en del i långa pass i skolan men det är också mycket halvdagar. Gillar effektiviteten i de dagarna. Att komma igång med dagen men att också hinna landa lite i det som en lär sig.

Gillar att morgonträna innan skolan
Ääääälskar när detta möter mig på väg till bibblan – sol!
Hemmaplugg = mycket snacks, frukt och te…
 

 

 

 

Shi fick jag…

…Det här med att våren var på ingång var visst lite att ta ut en vinst i förskott. Pappa sa flera gånger till mig att ”det är för tidigt för våren att komma på riktigt ännu”, men ville jag tro på det? Nja, inte riktigt.

Nu är jag dock så illa tvungen att tro på det. Snön yr utanför fönstret och ett litet täcke av snö ligger på marken. Såklart hade pappa rätt. Det var för tidigt med vår i februari.