Ny kurs och (snart!) tillbaka i skolan 

Igår började mina kursare (och jag, hemifrån i efter-operations-soffan) andra kursen för terminen. Andra och sista minsann. Det känns så konstigt. Å ena sidan tycker jag att vi gått i en evighet sen sommaren och att vi snart borde ha sommarlov igen. Å andra sidan känns det helt sjukt snabbt att vi efter denna kurs är framme vid ett nytt år och redan gått en termin sen sommarlovet. Hur som haver så är det dags att påbörja kursen som kommer sträcka sig fram till januari 2018. Fram till att vi är 30% psykologer (!!). 

Kursen som vi kickat igång är utvecklingspsykologi. Igår läste jag i kursboken för att vara ikapp och även om det mesta var repetition från termin ett eller två så tyckte jag det var spännande att läsa. Så denna kurs blir en djupdykning i hur utvecklingen ser ut hos oss människor. 

Vi kommer avverka två moment inom kursen. Varpå det första kommer innehålla såväl muntlig tenta, skriftliga tentor, diskussionsseminarium (där jag ska prata om barn till homosexuella, så spännande!), genusseminarium och en forskningsfördjupning i grupp. Just nu ska jag ärligt säga att det är lite virrigt i huvudet och lite många olika projekt som ska i hamn under samma tid – men det ska nog gå strålande. Tycker dock alltid det kan bli lite klurigt när grupparbete ska rulla på parallellt med föreläsningar och andra seminarium. Hoppas och tror att detta blir smidigt och att alla i gruppen vill åt samma håll. Blir så mycket lättare då! 

Idag ska jag vara med på en föreläsning för att sen gå hem och vila resten av dagen. Min grupp kring forskningsfördjupningen ska ses på eftermiddagen, men jag jobbar på med det arbetet från soffan istället. Så smidigt att kunna ha kontakten över googledocs eller liknande. Känns i alla fall skönt att snart vara tillbaka som vanligt i skolan. Några halvdagar att slussas in i och sen ska det nog få fint. Härligt att på så kort tid hinna sakna att sitta i föreläsningssalen i alla fall. Då är en förhoppningvis på rätt plats ♥️

Annonser

Från efter-operations-hänget-i-soffan

Alltså chi fick jag med min tanke om att jag skulle vara tokpigg ungefär dagen efter min halsmandeloperation. Snart har sex dagar passerat och först idag börjar jag vakna till liv och är inte lika rädd att benen (som känts som gelé!!) inte ska orka gå 500 meter. Vi spolar tillbaka tiden och kör det hela från början.

Tisdag – dagen innan operation.
Körde på dagen som vanligt med jobb, plugg och jobb. Duschade en extra noga gång innan jag la mig (ni som känner mig vet att just att duscha inte är min favoritsysselsättning) och maxade på med mat och glass för att inte vara så hungrig när jag vaknade och skulle vara fastnade till operationen. Pluggade sent om ut ifall att jag skulle vara lite trött efter operationen och inte orka tentaplugga…

Onsdag – operationsdag.
Duschade (igen!!) och klädde på mig rena kläder. Gick sen ner till Cityakuten vid Hötorget, eftersom det inte är så långt tänkte jag att jag och mamma, som skulle möta mig efter operationen, nog kunde gå hem sen. Anmälde mig i receptionen, fick en gigantisk röd laminerad lapp som tydligen var ett tecken för operation och gick upp till öron, näsa, hals avdelningen.

23336143_1630605346991183_418096781_o
Bra tydlig skylt 😉

Jag var tidig så satt och väntade ett slag, det kurrade i magen och jag längtade efter att bli klar så jag kunde äta. Fick träffa första sköterskan, fick min outfit bestående av blå tossor för fötterna, en grön mössa och en blå rock ”vi kan se det som en fin kimono” som sköterskan sa. Packade in mina saker i ett skåp med massor med djurbilder på och gick tillbaka till väntrummet. I min fina kimono.

23377075_1630605336991184_1929854299_o
Aspepp inför att bli sövd för första gången! Och kolla – hur fin kimono 😉

Blev inkallad av operationsläkaren som beskrev ingreppet och lät mig ställa frågor. Tyckte hon var väldigt hård med att jag skulle vila efter och blev paff över att de skickade med tio dagars (!!) sjukskrivning från plugg och jobb. Hade inte riktigt förstått det så. Jag skulle ju vara på benen i alla fall efter två dagar? Hur eller hur så fick jag bra information och ett väldigt fint bemötande.

Därefter fick jag komma till en fantastisk narkosläkare, en så fin tjej som kändes väldigt professionell och gav ett tryggt intryck. Jag fick ännu mer information och fick ställa ännu fler frågor. Tyckte fortfarande att de överdrev i alla fall lite över hur påverkad en kunde bli efter. Tänkte att jag nog skulle bli en av de som inte blir så påverkade – men tackade mig själv att jag fixat vick i alla fall i tio dagar på jobbet. Så långt hade jag ändå förstått av det hela.

Sen gick allt snabbt. Fick gå in i operationssalen, där fyra nya sköterskor stod och väntade. På mig. Helt sjukt. Är fortfarande paff över att så många var där och tog hand om mig! Vården alltså, wow! Småsnackade med allihop och fick veta vad deras uppgifter i salen var. Fick sedan lägga mig under ett värmetäcke och utbrast både en och två gånger att det var som en mysig behandling  att komma dit på operation. Gick igenom processen med narkosläkaren och efter att jag frågvist velat veta vad de gav mig för olika medel i armen så gav de tillslut sömnmedlet. Minns att jag hör ”du kommer känna dig sömnig och så somnar du” hann ungefär tänka att ”oj nu blir jag lite sömnig men så fort kommer jag ju inte so…..” och så somnade jag. Troligen lite innan det. Det gick helt galet fort.

Nästa gång jag minns är att jag ligger på uppvaket. Minns att jag var lite arg att jag inte mindes att de väckt mig i operationssalen och lite undrandes över vart halsmandlarna faktiskt tagit vägen. Väsentliga saker att fundera på.. Utöver det var jag mest groggy och helt stört trött. Minns att en sköterska kommer och pratar med mig lite titt som tätt. Att jag får en spruta i benet för att höja blodtrycket lite (och att jag säger – kul jag har aldrig fått en spruta i mitt ben innan!). Att de ber mig spotta. Att jag filmar en Snapchattfilm och tror jag är sjukt reko men är tydligen ganska luddig. Att någon kollar i halsen och säger ”oj vad fint!” (Som troligen bara en läkare kan säga om en nyopererad hals, så fint vet jag inte om det i de flestas ögon set ut.)

23335999_1630605356991182_889976941_o
Piggelindags! Trodde det skulle vara gott men njaaae.
23377100_1630605320324519_284402421_o
Tyckte jag var väldigt med, det kan vi ju se att jag inte riktigt var 😉

Sover fram och tillbaka i fyra timmar, äter en piggelin och mår finfint tycker jag. Fortfarande helt chockad över hur fint bemött jag blivit hela dagen. Fortfarande relativt säker på att jag kommer vara tillbaka på nolltid. Tycker mig må strålande. Sköterskorna förbereder mig dock gång på gång att detta är prime-time för att må bra efter en operation och ber mig gång på gång att jag ska vila, vila, vila. När tiden på uppvaket går mot sitt slut ska jag upp och testa benen lite, då börjar jag förstå att jag är ganska påverkad. Benen är skakiga och kroppen svag. Mamma kommer sedan och hämtar mig samt hämtar ett helt lass med mediciner som jag ska äta var sjätte timme. Vi tar en taxi hem, bäddar ner mig i soffan och så ligger jag där resten av kvällen. Tvingar i mig några skedar fil men smärtan har helt blåst bort hungern jag kände samma morgon. Sofie kommer och byter av mamma och hon sover hos mig och pysslar om mig (<3) och jag känner mig mest bara trött.

Torsdag – dagen innan tentan
Innan operationen tyckte jag det var briljant att den blev just när den blev. Även om jag pluggade på lite extra innan operationen om ifall att jag inte skulle orka läsa efter så tänkte jag att jag skulle kunna tentaplugga och vila samtidigt och på så sätt kunna köra på precis som vanligt. Riktigt så blev det inte. Onsdagen försvann och torsdagen var begränsad. Hanna och Sofie pluggade hos mig så jag kunde lyssna och följa med en del och sova en del. Superfint! Hade ont och var trött men hade en så fin kväll med Sofie.

23423395_1630605273657857_53236203_o
När isbitarna är det som lockar mest så är kanske något lite skevt 😉

Fredag – tenta och stora vilardagen
Hade sedan innan operationen beslutat att jag skulle skriva tentan och troligen var det på grund av att jag var så pass inställd på det som gjorde att jag faktiskt tog mig dit. Sandra mötte upp mig och gick med mig till skolan och så skrev jag faktiskt den där tentan. Mitt huvud var inte alls med och jag fick läsa frågorna gång på gång för att försöka förstå vad som menades. Är ändå nöjd att jag gav det chansen och hoppas att det gått vägen. Fick följe av fina, fina vänner och toksomnade i soffan. Rasmus kom upp och hängde med mig, kollade film (okej, jag sov) och bara var.

Lördag – stora sömndagen
I lördags var jag helt stört trött (återigen!). Efter att dagen innan varit uppe på benen och suttit i en tentasal i några timmar checkade kroppen ut på totalvila. Att kroppen inte ätit mer än någon Piggelin och fil sedan tisdagen tog också ut sin rätt. På kvällen kunde jag dock äta risgrynsgröt och kräm och godis (heaven!!) och jag kände verkligen hur mycket piggare jag blev både i kroppen och i huvudet. Så pass att både jag och Rasmus var vakna till ett avsnitt Big Little Lies.

Söndag – kroppen kommer tillbaka
Kändes okej att äta mer och mer saker och kroppen tokcravade bulle, glass, risgrynsgröt, mackor och godis. Mjuka och lena smaker med mycket energi. Stört ont i magen men så värt det! Äntligen energi i kroppen. Så häftigt att kroppen kan känna att det är okej att göra saker igen, tänka igen och bara orka sitta upp. Trots att jag kände mig mycket piggare i kroppen så var jag fortfarande trött och definitivt påverkad av medicinerna. Mamma kom på besök på kvällen och hängde med mig när jag låg i soffan och vilade.

Måndag – snart en vecka sen operationen
Idag är jag så mycket piggare! Har varit vaken mer timmar än tidigare. Har ätit både mat, mjuka kakor och den magiska kombon vaniljsås, glass och bär. Har gått ner till Odenplan själv, långsamt och med paus men ändå. Supernöjd! Och sjukaste – har träningsvärk i kroppen. Troligen av att jag gick till Torsplan i lördags. Haha, hallå kroppen! ❤

Ska vila och ta det piano i en vecka till och avvakta med träning i två veckor till. Läkningen är i full gång så medicinerna ska jag fortsätta med och ska tänka på i vilka omgivningar jag vistas i. Imorgon ska jag dock vara i skolan i några timmar och det känns så kul! Både att vara där och att (förhoppningsvis) ha energin till att vara där. Ska fortfarande inte ropa hej. Utan ta det toklugnt. Dock känns det så underbart att orka göra annat än att sova, att sitta upp i soffan och att själv gå till köket och hämta ett glas vatten. Tar det så för givet i vanliga fall men nu känns det som dunderlyx att orka. Kul med de där kontrasterna tycker jag. Att ena dagen köra ett svintufft träningspass, plugga och jobba och tycka att det är en vanlig dag – för att nu vara mer nöjd än någonsin över en promenad på 400 meter och att ha varit vaken istället för sovandes under dagen. Kände samma när jag stukade min fot. Det där när en stannar upp och ser livet på ett annat sätt. Så viktigt. 

img_0675
Livet – hur fint?! ❤

 

Snabb, svettig träning och magisk mat

Älskar träning och älskar att bli svettig. Igår hade jag lite tidsbrist efter en lång dag i skolan med forskningskonferens (redovisningen gick bra!!) och innan middag med mormor och morfar. Så drog till gymmet och körde tio varv av följande övningar.

  • 10 chins med gummiband
  • 10 knäböj med axelpressar
  • 10 bicepscurls
  • 10 tricepsarmhävningar

28 minuter senare så var en massa chins (100!!!), knäböj (100!!), curls (100!!) och armhävningar (100!! Hehe, ja ni fattar ;)) gjorda. En dusch senare blev det magisk middag med mamma, mormor och morfar på en asiatisk restaurang i stan. Fantastiskt gott och alltid så mysigt att umgås.


I morse var jag trött i huvudet och visste inom mig att jag sovit alldeles för lite. Efter jobb, träning, tvätt och storrensning av garderoben så blev det soffan, popcorn, fika och Syrror på play. Nu ska jag sova och är så redo för chokladmässan och att Rasmus kommer hit imorgon.

Moment två på differentiell psykologi

Veckan har bestått att jobba med ett eget projekt kring en vald artikel. Två och två har vi analyserat en studie, skrivit en sammanfattning, förberett en redovisning och jämfört med annan litteratur vi fått del av under momentet. Imorgon ska det hela redovisas på en liten Forskningskonferens på Karolinska Institutet. Ämnet Sofie och jag har skrivit om handlar om hur personlighetsdrag förändras under ett livsspann. Något som varit både spännande och roligt. Det är alltid lite extra kul när en själv får välja område att läsa in sig på. 

Kort har vi beskrivit artikeln såhär: Målet med studien var att studera stabilitet och förändring i personlighetsdrag genom livsspannet. Denna studies resultat jämfördes med tidigare resultat från liknande studier, för att se hur väl dessa stämmer överens. Flera tidigare studier har visat att stabilitet i personlighet ökar med åldern. Det finns dock en debatt och därmed olika teorier om i vilken ålder personligheten anses vara mest stabil. Problematik har också visats i att det finns få studier som har deltagare som är över 70 år och därför är det svårt att dra slutsatser om förändring i personlighetsdrag i slutet av livet. Denna studie vill alltså fortsätta undersöka redan tidigare upptäckter och även komplettera där det finns luckor.

Studien som genomfördes var en longitudinell studie, med en första undersökning år 2005 och en andra undersökning år 2009. För att genomföra denna studie deltog ett stort urval av personer, under första undersökningen deltog 20 434 personer (52% kvinnor) och under andra undersökningen deltog 14 110 personer från första undersökningen samt 6 324 nya personer. Detta för att uppfylla samma antal deltagare vid första och andra mätningen. Testet som användes för att mäta personlighetsdrag är taget från The Big Five Theory, även kallat femfaktorteorin. Testet består av följande fem dimensioner: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet och neuroticism. Tre item användes på varje dimension, således valdes ett urval av femton item för att få testet såväl mätbart som enkelt för deltagaren.

I studien framkom såväl bekräftande uppgifter kring tidigare studier som nya påfund. Det mest utmärkande för denna studie var dess bidrag till förståelse för hur äldre förändrar sig personlighetsmässigt. Dessutom ger studien en komplett bild av personlighetsdrag i flera åldersgrupper där vi i öppenhet ser en minskning med åldern medan vi i vänlighet ser en ökning med åldern. Samvetsgrannhet däremot visar ett kurvlinjärt mönster.

På flera sätt är studien såväl relevant som bidragande till befintlig forskning. Dock finns det flera aspekter att ha i åtanke vid framtida studier. En problematik att ha med i beräkningen är antal item på testet och avvägningen som måste göras där, en annan är att de äldre i studien inte är ett representativt urval för generationen då de som väljer att delta tenderar att vara piggare än de som faller bort. I framtiden kommer andra resultat kunna ge en ännu klarare bild av förändring i personlighetsdrag då studier med fler uppföljningar genomförs, då denna studie endast innehåller en uppföljning.

Ganska spännande, visst? Slutklämmen på momentet är nu alltså att öva in ett föredrag om studien samt att imorgon presentera. Klockan 9.40 går vi på scen och har tio minuter på oss för att beskriva och svara på frågor. Imorgon klockan 17.00 är vi förhoppningsvis klara med moment två och är redo att ta helg. En helg med lite jobb, träning, besök från mormor och morfar, vin, besök på chokadmässa och häng med Rasmus. Bra helg!

Moment två på Differentiell Psykologi

Efter moment ett som var fyllt av reliabilitet, validitet och uppbyggnad av ett test så känns det FANTASTISKT att starta moment två med fokus på olikheter på en rad olika sätt. I veckan kommer vi få föreläsningar om bland annat intelligens, personlighet, mindset, self-esteem, samhörighet, social tillhörighet och inre motivation. Väldigt spännande tycker jag. Momentet kommer sedan att avslutas med en forskningskonferens där vi får presentera en artikel inom området. Självklart kommer ni få följa med på vägen dit och se en glimt av konferensen.

Det känns extremt kul att känna sig taggad på att sitta i föreläsningssalen igen. Ska erkänna att även om förra momentet var lärorikt så tyckte jag att det var tungt. Nu är jag mer med på banan på vad vi läser och varför vi läser det och den känslan är just nu oslagbar. En får dock lära sig det där. Att vissa delar av kurserna får ens enda fokus vara att hålla huvudet över vattenytan och kämpa på så gott det går för att klara av det och få det överstökat – medan vissa delar får en att verkligen vilja läsa mer. Tur att alla är olika och uppskattar olika delar olika mycket.

Så en ny vecka på ingång. Jag är peppad. Haft en skön uppladdning både i slutet av veckan och i helgen. Har brunchat med bubbelbrudarna, haft lycka till på första tentan fika för T1orna, jobbat på Skrotet, haft event på Drottninggatan tillsammans med en nyöppning av en butik, mycket prat med syster i Nepal, fika med fina människor, tid i soffan och kramar från mamma.

IMG_2461IMG_2457IMG_2459

Bockat av tenta -> nya tag framåt

Första tentan på terminen klarades av i fredags och det känns väldigt bra. Tentan var förhållandevis enkel och känslan efter var att det gick bra. Igår började vi på moment två i Differentiell Psykologi och vi har visserligen bara startat med en introduktion men än så länge känns det fint. Det känns som vi har spännande föreläsningar, podcasts och diskussioner framför oss. Dock ska jag erkänna att jag igår morse inte var toktaggad på att sätta tänderna i nya artiklar, ny information och nya inlämningar. Efter förra veckan med mycket plugg och efter kontrasten från sommar till att komma tillbaka till skolan igen så kände jag att jag skulle behövt semester. En vecka minst. Efter helgen känns det dock bättre och det var ändå helt okej att dra igång ett nytt moment.

Så idag är det fullt fokus på jobb och plugg. Började dagen med en klass på Skrotet, nu blir det en hel del timmar av plugg innan PT-kunder och en klass till. En lång dag men så skönt att liksom samla allt och bara köra på med mycket plugg och jobb på en dag. Att sitta kvar på Skrotet gör också det hela himla mysigt. Blir naturliga pauser i form av trevliga samtal med medlemmar och kollegor.

Målet för dagen är att komma igenom två inspelade föreläsningar, börja kolla på en uppgift som ska inlämnas på torsdag samt att börja på med uppvärmningen till Vildmarksloppet som är om mindre än två veckor. En sak i taget så blir det fint. Tycker det rullar på bra när jag väl startar igång hur tungt det än kan kännas innan saker och ting är påbörjade. En halvtimme av första föreläsningen är dock avlyssnad så nu är det bara att rulla på. Ska plugga smart och köra på. Kaffe, vatten och snacks. Let´s do this!

 

 

Tro inte att jag glömt! 

Att dela bilder från psykologdagen för T1:orna förra veckan. För det kommer ett litet bildregn här från den mysiga, men kalla, dagen. Var med under dagen i Hagaparken och då det var fokus på roliga lekar och saker för att lära känna varandra. Kvällen bestod av sittning, mer lekar, sång, god mat och såklart dans och gissningsvis ett och annat glas vin.

De som var med verkade tycka att det var en bra dag och jag kan bara hålla med. Extra roligt att se på när de kämpade sig igenom såpafotbollen och när lagsångerna övades in. Fin ny psykologklass minsann!