Lika snabbt som första momentet på påbörjades…

…så var det dags att avsluta det. Veckan innehöll dagar fyllda av rollspel, observatörer, feedback, övning, övning och övning. Som jag skrev innan så var det både roligt och ibland klurigt. Huvudet snurrar och det är mycket att ha igång samtidigt. Ibland är det svårt att se sig själv utifrån så att bli observerad och få feedback var väldigt bra. När huvudet bara känns rörigt är det dessutom fint att få positiv kritik att landa i.

I fredags examinerades vi och hade då såväl ett praktiskt prov och en inlämning. Så nu är moment ett klart och imorgon går vi in på moment två. Då ska vi göra tester på barn. Men mer om det sen. För först kommer lite bilder från såväl veckan som helgen. En extremt social, rolig, kulturell, dansig, skrattig och bra vecka och helg. Allt från konsert med Oskar Linnros och sexrätters och musikal med mormor och morfar – till besök av Emma, utgång på Olssons skor och träningsevent. Och så jobb och skola såklart. Igår checkade jag ut och låg på soffan med Rasmus och Niko typ hela dagen. Känslor av ångest men så, så bra för mig att bara vara.

Annonser

Avstickare till Småland innan auskultation

En strålande Smålandshelg med våfflor hos mormor och morfar, spelkvällar, skridskoåkning, fika, boxning och skratt. Knappt två dygn men fyllda med så mycket fint. Ett liter axplock av bilder kommer här

Efter en härlig helg var jag idag taggad för att åka ut på auskultation. Jag och tre klasskamrater är ute på ett företag och är än så länge väldigt positivt överraskad. Så spännande! Och vilken bredd psykologyrket ger. Kommer berätta mer senare, men nu ska jag snart sova och ladda för tisdag. ♥️

Projekt: Beteendeförändring

I veckan startade vi igång med ett projekt som ska rulla på under kursen i hälsopsykologi, nämligen en beteendeförändring. Passande nog i mitt liv just nu. För samma dag som vi skulle introduceras till det hela så vaknade jag med halsont. För andra gången år 2018. För 435 gången (typ) från 2017. Efter jag plockade bort halsmandlarna vart det helt enkelt inte bättre. Eller jo, halsfluss slipper jag men jag blir fortfarande sjuk en gång i månaden. Har en läkartid på onsdag men gissningsvis så handlar detta mer om vanor jag måste ändra. Vila mer, sova mer, återhämta mig. Så min beteendeförändring kommer handla om just det. Det kommer inte lösa allt men det kan hjälpa mig på vägen.

Som förändring ska jag nämligen ta undan elektronik 30 minuter innan läggning och lägga mig senast 22.30 måndagar och onsdagar och senast 23.00 söndagar, tisdagar och torsdagar. Det är ett steg i riktningen att återhämta mig mer, ta på mig mindre och pressa in mindre saker. För i mitt fall är det nog just det – att jag vill lite väl mycket. Tror att allt hinns med bara dygnet expanderar lite. Och ja, mycket hinns i perioder med. Men det biter minsann tillbaka med att jag blir sjuk otroligt ofta. Att vara sjuk är dessutom något av det värsta jag vet (okej lite överdrivet men jag avskyr det).

Så lägger jag in bestämda tider måste jag vara mer selektiv i vissa val. Jag måste lägga undan huvudet och koppla av. För att få ihop det har jag skapat en plan, tänkt igenom det hela och laddat ner appar som motivation och hjälp. Ni kommer få följa med längst vägen och få se vilka strategier och metoder jag använder. Ikväll startar jag och appen HabitBull kommer påminna mig vid 22.00 att det snart är dags att lägga undan elektronik och gå och lägga mig. Idag blir det inte så svårt, halvsjuk och gör mig förberedd för en knäoperation imorgon så det gäller att vara utvilad.

Skolan är igång igen

Idag drog föreläsningarna igång efter jul och nyår och på fredag är det dags för terminens sista tenta. Har känt mig både lugn och stressad idag. Upp och ner. Ena sekunden filbunken som tycker veckan känns lång och mycket ändå finns i bakhuvudet. Andra sekunden hög puls över allt jag vill hinna plugga, göra, läsa och förstå. En dag i taget och en sak i taget så brukar det gå fint.

Idag pratade vi i alla fall om depression och psykisk ohälsa vid åldrande och om sjukdomar och förebyggande av dessa vid åldrande. Framför allt föreläsningen om depression och psykisk ohälsa tyckte jag mycket om. Dels för att Linnea som föreläste kändes extremt tydlig och kunnig men också för att det kändes viktigt att lära sig om. Till exempel är en vanlig föreställning att nedstämdhet tillhör åldrandet – vilket inte alls behöver stämma! Är en äldre person nedstämd är det lika viktigt med hjälp och stöd. Bra att tänka på tycker jag.

Utöver massor med plugg och timmar på föreläsning hann jag idag med en micropaus i solen (!!!!) med Astrid och Sofie. Dessutom körde jag och Rasmus ett skönt ryggpass och så stötte jag på Jessica på gymmet. Som lite extra fina inslag under dagen♥️ Nu blir det sömn innan tidigt jobb, lång dag i skolan, träning, jobb och sen hem och bara vara. Tisdagar är intensiva dagar så bra att de följs av en lugnare onsdag. För balansens, huvudets och kroppens skull liksom.

Slutet av 2017 är början på något nytt

Hörni, vi har rullat in på sista dagen på året.  Eller ja, vi snurrar snart av dagen. Hur känner ni er inför det? Mitt 2017 blev inte helt som jag tänkt – på flera sätt bättre men faktiskt också sämre. Så som livet är. Upp och ner. Inte en perfekt fasad bakom tusen filter på instgram.

2017 var för mig mycket halsfluss, feber, förkylning och operation. Något som påverkat året mycket. Gett mycket ångest, oro och tankar. Jag har nog faktiskt gråtit ganska mycket. Inte varit mig själv helt och hållet. Detta har dock också fått mig att fortsätta jobba med mitt värde utan prestation. Att jag trots att jag ligger med feber och halsfluss är bra som person. Att jag inte måste ha tusen bollar i luften, träna hårt, ha städat och vara aktiv överallt för att duga. Att jag tycker det är kul är en annan sak. Men det är inte vad som avgör mitt värde. Det kom också över mig i år när allt blev för mycket. Jag lärde mig då att jag måste vila, måste ha luckor i kalendern och måste sova ordentligt. För att fungera i längden. Så sjukdom och för full kalender till trots så har jag lärt mig av det. Jag är långt ifrån fullärd men jag har fått med mig saker på vägen in till 2018.

Annars har året varit så fint. Jag pluggar något jag brinner för, jobbar på ett gym jag älskar, kan volontära för tjejer som behöver stöd och har själv vänner och familj värda guld och diamanter. Jag har fått möta våren i London, surfat i Portugal, druckit drinkar på min balkong, ätit plocksallad på picknickar, träffat nya och nygamla människor ( ❤ ), fyllt 25 år, varit i Göteborg, firat roliga saker, varit hemma i Småland, testat på simhopp, ätit goda middagar och umgåtts med mormor och morfar, hängt i Örebro, gått på kryckor (hehe aka stukat foten), gått mer och mer åt vegan, dansat tills fötterna ömmar, skrattat tills magen gör ont, varit på roliga event, blivit fotad för KI:s tidning och nu sist debuterat i en podd. Minst sagt spännande år mellan allt annat.

2018 kommer bli bättre. Jag ska vara friskare. Snällare mot mig själv. Ska träna massa roligt. Kanske tillslut lära mig handstånde ändå. Ska fortsätta sprida ordet om psykisk ohälsa. Jag ska söka till utbytestermin. Ska plugga på och fortsätta utvecklas. Ska fortsätta planera in luckor och sömn. Ska våga. Ska skratta. Ska känna mycket. Jag älskar tanken på ett nytt år. Alla gör dock inte det. Och i så fall – ha med dig att vi inte trillar av jorden bara för att det slår över från en sjua till en åtta. Det händer inte speciellt mycket egentligen. Så ta det lugnt. Det du inte gjorde 2017 kan du ta med till 2018. Det du vill släppa från 2017 kan du lämna där. Välj själv.

Om några dagar ska jag göra en mindboard för 2018. Gillar att sätta mål och fundera på hur jag ska uppfylla målen. Hur ska jag hålla kalendern utan att den blir överfull? vad behöver jag i vardagen för att skratta mer? Vart vill jag åka och vad vill jag uppleva? Jag har stört mycket privilegium, stört mycket makt över mitt eget liv och med vad jag vill uppnå. Det gäller för mig att få ihop nuet med vägen och målet och ta mig dit. Vad vill du uppnå under 2018?

thumb_IMG_0271_1024
Skålar in 2018 ❤

Tentabubbla

Har traskat in i en tentabubbla (kombinerad med en till förkylning – VARFÖR SÅ NÄRA INPÅ OPERATIONEN OCH SJUKSKRIVNINGEN?! Längtar lite maniskt mycket efter att vara hundra). Men. Tillbaka till tentabubblan. Det går minsann framåt. Har suttit med Greta och Sandra i veckan och tragglat, gått igenom, funderat och druckit kaffe. Nu är det sannerligen inne på sista rycket. På fredag 9-13 skriver vi och sen är det välbehövlig helg och snart än mer välbehövlig julledighet. 

Är en spännande och begriplig kurs vilket såklart underlättar pluggandet. Dock längtar jag väldigt mycket tills sista punkten är satt på fredagens tenta. Så en sista dag med plugg innan det är dags. Och läget? Ja det känns stabilt. Känner ändå lugn inför det hela vilket är skönt. 

Trots att jag längtar tills själva tentan är skriven så gillar jag tentapluggande. En kan sitta i mjukisar, hänga (eller ja, plugga men hjälpas åt) med fina vänner och planera upp det hela själv. Hela veckan har känts som bra, effektiva dagar av plugg och det tar jag med mig in på fredag. Att jag har gjort vad jag kunnat. Lagt ner tiden som jag anser ska räcka. Legat i fas (om en nu någonsin är i fas i plugget, men någorlunda😅). Hängt med genom hela kursen. 

Så. Fredag. Jag är redo. En liten torsdag mellan bara. Eller inte så bara. För Rasmus kommer hem från Asien. Ska se ett luciatåg. Det är en dag närmare Niko kommer hem. Ska boka in en kul grej inför nästa vecka. Håller morgonklass med fint gäng på Skrotet. 

Hur det kan se ut mitt i plugget 😉
En lugn promenad med förkylningen, fina Stockholm!

Ett brev till mig själv från mig själv 

För någon månad sen fick jag ett sms från min pappa. ”Det har kommit ett brev till dig på posten som ser ut att vara skickat av dig”. Efter en bild på brevet såg jag att det verkligen var ett brev som jag själv skrivit adressen på. Kom efter ett tag på vad det kunde vara – och mycket riktigt. 

När pappa kom upp för några veckor sedan fick jag brevet. Jag öppnade det och i det stod det fjorton punkter. Punkter som jag själv skrivit. Punkter jag ville ha uppnått. 

Brevet skrev jag för ungefär två och ett halvt år sedan på en utbildningsdag för ett jobb. Tanken var att vi skulle skriva en lista på punkter vi inom ett år ville ha uppfyllda.  Punkterna skulle inte vara i önskar, dröm eller vill form utan som att det faktiskt hade inträffat. Det sägs nämligen att vi då lättare får det att inträffa. Om mina hade inträffat? Får kanske säga att det är på gott och ont att det dröjde två och ett halvt år istället för ett innan jag fick brevet. Vissa punkter är inte alls längre väsentliga för mig men andra har jag uppfyllt mer nära i tid. 

Men det jag ville komma till var inte om eller hur många mål som uppnåtts utan själva idén. Tycker det är en kul grej att göra både för att drömma men också för att återkoppla med sig själv. Jag ska definitivt skriva ett brev till mig själv som jag ska öppna när jag har min examen i handen. För att inse hur mycket det kommer hända på dessa åren och för att sätta drömmar.